tisdag 13 november 2007

Ich bin ein Hamburger...eller tvärt om.

Nä, tammefaan!
Jag tänker inte äta nån jävla angus-burjare på Börger King! Visst, den smakar kanske hur gött som helst, men det hjälps inte.

Nu tror ni kanske att jag är ett sånt där gycklarvänstriskt Naomi Klein-fan, som avskyr allt vad amerikansk kulturimperialism heter.
Förvisso, nått åt det hållet, men denna nyapåtagna BK-bojkott har inte främst etiska utan estetiska orsaker. För även om reklam är av naturen ondskefull, och de flesta som sysslar med reklam bör följa Bill Hicks råd (look it up!), så kan jag i svaga stunder medge att reklam är en slags konstform och att det finns en hel del skojsig kreativitet bland reklamfolk.
Men så ser man en reklam som den för den där kvalitetsburjaren och känner plötsligt att den enda burjare man skulle kunna tänkas äta är en gjord på nermalda raklamare. Eller i alla fall på de som gjort BK-reklamen. Fast den får mig snarast att aldrig vilja äta hamburgare igen; ja, faktiskt aldrig äta mer överhuvetaget...ja faktiskt att vilja göra mig av med det jag redan ätit. Den får mig tillåme att förvandlas till en typ 17-årig blåggbimbo (vilket jag inte är) som bara, amen hallå, tycker massa saker bara är så jäla piiinigt jäla dålia lixåm.
BK med sin globalomonsterism torde ju ha rätt schyst med mynt att punga ut på reklam; och vad får de för det?
Jo bajs.

(är det föresten bara Angus-burjaren i BK:s sortiment som är gjord av kvalitetskött? Resten då? Tja, precis vad man kan tro...).

...fast vänta lite...kanske har det smugit sig in en liten Tyler Durden i reklamfirman och knåpat ihop den där burjar-reklamen, medvetet bajsig, bara för att knubba BK i prutten med en filmsnutt som är totalt avskräckande utan att Bujarkungen fattar ens en gnutta.
Så i så fall har de gjort ett bra jobb.

Nä nu vet jag varken ut eller in...lite som en tröskel på ett horhus. Sannolikt va både Burjarkungen och reklamaren (är det han som heter Angus?) helt jävla hos tandläkarn eller nått den dan de delade ut etik och smak och intelligens och kreativitet och moral och insikt och kompetens.... Kass är iallafall reklamen, och ingen av mina slantar kommer att rulla Angusburjarens väg.

Men egentligen är jag (ovanligt nog) i ett alldeles för muntert tillstånd för att vara ordentligt arg på nått så skitsakigt som reklam eller hamburjare (och ja, jag vet att det stavas "hamburgare"...throw me a bone here, jag försöker ju bara vara blåggspråklig!). Så jag ska nog fortsätta på mitt pålitliga koncept med den här bloggen: att inte tycka nånting, vara totalt jävla harmlös och inte göra någon över huvud taget upprörd.
Fullständigt meningslös, med andra ord.
JESS! ÄNTLIGEN ETT RAISON D'ÊTRE!

Do I contradict myself? Very well then - sue me!
I am large, I contain multitudes...som Whitman sa...typ

eller
My name is Legion, for I am many...som han den andre snubben sa (innan han började med reklam).

Nåväl
You say tomato
I say fuck you

Pussåkram
-d

Inga kommentarer: